Vita jeans och ful munkjacka

Bröllopsklänningen(jag fortsätter att kalla den så för det är den enda form av bröllopsklänning jag nånsin får) kom idag. Den var jättefin...innan jag satte på mig den. Jag kan ju säga så här; Evelin skrattade högt. Alla som känner Evelin vet ju att hon är en av världens snällaste människor när det gäller sånt här. Men..hon skrattade. Lovisa sa inget hon bara sken i hela ansiktet och log så tänderna nästan bländade mig. Den var för lång och jag var för tjock och jag är ju ingen klänningsmänniska. Men när jag lixom kortade av den och satte på mig jeans och en ful gammal munkjacka(som jag inte knäppte) så såg det mycket bättre ut. Så det får bli så, vita jeans under och sen ska jag se om jag kan hitta nåt att ha över upptill och så naturligtvis så måste jag röra på mig ännu mera och käka ännu mera nyttigt. Den här och förra veckan var kaos när det gäller båda delarna.