Gott slut och gott nytt eller vad det heter

Ja, Gott Nytt år eller nåt sånt till er alla som läser min blogg. Besöksgrejen visar ofta på ca 60 stycken olika besökare varje dag. Vilka är ni? undrar jag. Fler vet jag ju men många vet jag inte alls. Skulle vara kul att få veta vilka som läser utan att aldrig skriva den minsta lilla kommentar. Men behöver ju inte skriva sitt riktiga namn, man kan ju kalla sig nåt annat. Har ju ett exempel på det "Min pappa handlar på ica" Visserligen så räknade jag(men ingen annan) snabbt ut vem det var men man kan ju kalla sig Kalle eller Greta eller nåt sånt. Då kan jag ju inte räkna ut vem ni är men jag vet iaf att Kalle eller Greta läser.

Äh, ni gör som ni vill. Just nu är jag trött och trött och trött och snuvig och har ont i halsen. Har faktiskt tom tagit febern eftersom jag känner mig väldigt febrig. Men jag hade ingen, tvärt om faktiskt. Och snuvan den bara kom plötsligt när jag pratade med mamma i telefon. Halsonda kom på jobbet. På jobbet var det hur mycket folk som helst. Verkligen massor. Så jag är rätt så tom i skallen. Som ni alla hör så vill jag gärna att ni tycker lite synd om mig...

Men ni behöver inte tycka synd om mig för att jag ska fira in det nya året liggandes i min soffa och Evelin liggandes i andra soffan och Wilma nånstans hos oss. Det ska bli så skitskönt! Inte träffa nån annan levande varelse mera än dom två. Slippa höra folk som pratar och pratar och som prasslar med papperspåsar och tjatter och tjatter och tjatter. Gud va härligt!

Lovisa firar med kompisar, där det är föräldrarfritt. Förhoppningsvis så blir det lugnt. Annars så har hon lovat att ringa. För då ska hon hem. Låter sjukt som fan, men jag litar på mitt barn. Jag litar på att hon sköter sig och jag litar på dom andra som oxå ska vara där. Men man vet ju aldrig om det kommer andra dit.

Nu ska jag lägga mig i soffan och kolla när Evelin spelar Sims2 på PS2'an. Ja, vi skickade efter det på rean. Det är ju inget om man jämför med det som är till datorn tydligen. Men vi har ju inte köpt nåt minne än och så ska det fixas med datorerna och så. Och det kanske tar ett tag innan det händer nåt. Och vi vill ju så gärna spela.

Jaja, Gott nytt år önskar jag alla mina nära och kära och vänner och bekanta och alla som läser vad jag skriver ner här lite då och då.

Diskussioner i fikarummet

Jag läste bitar ur den här krönikan i fikarummet idag. Jag tyckte att den var så bra. Och hon har så rätt oxå. Det blev lite diskussioner i fikarummet. Men inte så mycket. Tror några såg att det var kört att diskutera det med mig.

Vi var rätt diskuteriga i fikarummet överhuvudtaget idag. Diskuterade även folk som får socialbidrag. Vissa tycker att om man inte arbetar så ska man få stå där utan nåt alls. Vissa tycker att alla svenska ska komma i första hand. Det var nåt om att Sverige är en familj och att man i första hand ska hjälpa sina egna ungar i familjen. För så gör man ju i sin egna familj. Sen sa flera att man kunde lika gärna sluta jobba och börja supa för då fick man ju pengar utan att göra nåt alls. Då blev jag tokig! Jag sa att om man är så jävla dum att man väljer att börja supa och knarka bara för att få pengar så är man ju värre än värst. Dom som har drogproblem har ju knappast valt att fastna i det. Dom kanske väljer att inte få hjälp, men att ha valt det bara för att få soc.pengar kan nån ju försöka smälla i mig. Jäklar va jag hettade till där ett tag! Tur att det kom folk som skulle fika så vi fick lov att röra på oss.

Burnhelvete

Klockan 03.00 tittade jag på mobilen sista gången. Och förmodligen så somnade jag straxt efter det. Jag drack en Burn igår runt 14-tiden, jag som inte ens kan dricka kaffe efter kl 14. Så det var helt omöjligt för mig att somna igår kväll. Jag löste korsord. Jag läste. Jag satt länge vid datorn. Jag var trött som en get men sova gick inte. Sen vaknade jag runt 8 men somnade om och sov till ca 09.30 iaf. Men nu är jag så trött och skulle verkligen kunna sova. Men nu ska jag iväg och jobba straxt. Och jobba till stängning. Hoppas det blir mycket folk så tiden går snabbt iaf...

Ljus och fin julafton

Julen var hur bra som helst. Precis som det alltid är uppe hos mamma och pappa. Jag och ungarna och Wilma åkte upp på julaftonsmorgon. Vi tog det lugnt på morgonen och åkte upp på förmiddagen. Men vi gjorde nåt konstigt och väldigt förbjudet iår. Vi käkade när det var Kalle på tv! Carina kommer väl att svimma när hon läser det här. Men det råkade bli så att vi gjorde det. Ingen av oss tänkte på det utom Evelin. Och hon var inte alls speciellt glad över det. Vi får se till att vi inte gör om det misstaget igen för hennes skull.

Framåt kvällen så delade vi ut julklapparna och alla blev nöjda och glada. Kan ju tala om att några av mina önskningar jag hade här på bloggen blev uppfyllda. Dock inte en Volvo men ett Sims2-spel och chokladljus bla. Så jag var så glad :) Pappa fick varmluftsballonger av mig och flickorna och djuren.

Eftersom att vi är som vi är i vår familj så fick vi ju lov att gå ut och skicka iväg samma kväll. Det blåste rätt mycket... Först hade pappa bestämt att vi skulle skicka iväg den vid gamla smedjan som ligger en bit upp. Men sen blåste det lite för mycket. Så vi bestämde att skicka iväg den på gården. Först fick inte Olle nån fyr på tändgrejset som var var med i ballongen. Så pappa var på väg för att hämta mera men då tändes den. Den steg inget alls. Den åkte lite mesigt efter marken men sen steg den fint. Och så for den rätt in i i grannens tall! Och där satt den och brann så fint. Vi höll på att dö av skratt. Sen började det låta som att även tallen brann. Olle och pappa sprang för att hämta vattenslangen. Petter försökte kasta snöbollar på elden. Jag och Lovisa och Nisse skrattade som fan! Evelin och mamma var inne och Evelin hade lugnt konstaterat för mamma att det visst brann i tallen. Dom var inte alls förvånade...

Som tur va så var det rätt fuktigt i tallen så det slockande innan det blev nån riktig eldsvåda. Jag hade skrattat ihjäl mig tror jag om hela tallen hade brunnit upp och brandkåren skulle ha kommit.

Så här känner jag mig idag...

Till alla från mig!

Tadaaa

Så här har vi inrett vår skuff nu. En picknickfilt med översidan av fleece och undersidan plast. Sen en stor plastlåda där vi har alla bilsaker, typ olja och startkablar och sånt. På plastlådan har vi en filt, så lilla gumman kan ligga mjuk(dom andra filtarna ska bort och inte hänga där sen) Undra hur många katter som åker bil så här lyxigt? Jajajaja, jag vet, jag är knäpp och speciellt när det gäller min lilla katt. Men jag är lika glad ändå Haha!

Ja, jag vet att jag är känslig

Det finns en låt jag gör allt för att slippa höra under julen. Hör jag den är det totalt kört och jag vill bara lägga ner hela julen och ut och prata för alla människors rätt till ett anständigt liv. Det är sant. Jag kan inte höra den. Jag stortjuter var jag än befinner mig. Spelar ingen roll om jag är hemma eller sitter i kassan på ica. Och jag mår ärligt skitilla. Tror dom flesta vet vilken låt jag menar nu. Som tur är så har jag inget ljud på min dator så jag kan sätta in den här utan att avbryta hela min jul. Vet att dom inte får det bättre om jag avbryter den men...



Kanske ska lägga till att jag faktiskt lite då och då ger till Läkare utan gränser, så nåt gör jag iaf...

Min elak katt...

Igår träffades alla tre katterna, Salli och Nalle och så Wilma. Nalle och Wilma blev som vanligt glad att se varandra. Dom lekte och jagade varandra och höll på. Och som vanligt så hade Wilma övertaget. En blick från Wilma räcker för att Nalle ska kasta sig i underläge. Men för Salli var Wilma rädd. Wilma slog Salli! Men stackars Salli var räddast av dom alla. Hon var jätterädd och satt mest i fönstret och hos Nisse. Sen när Nalle åkte hem var Wilma elak mot Salli och ville spöa henne. Det fick hon ju naturligtvis inte. Vi blev alla arg på Wilma. Men stackars Evelin fick sig ett ordentligt bett av den lilla elaka. 4 stycken huggtänder rätt in i överarmen och det blev blod och det blev blåmärke.

Helt ärligt talat så trodde jag faktiskt att Wilma skulle vara snällast av dom alla. Wilma är ju rätt öppen för nya katter. Hon har ju faktiskt träffat Nalle en del men hon har ju även träffat katter när vi varit ute. Men dom katterna har hon ju iof sett genom fönstret många gånger innan hon träffat dom. Vi får väl se hur det blir på julafton och juldan. I värsta fall får vi väl stänga in Wilma. För hon får inte spöa Salli. Nyår blir vi hemma. Jag vill inte lämna Wilma ensam hemma när dom smäller smällare och för liv. Och jag tror att Salli måste få lite lugn och ro innan hon ska åka hem till Karlstad igen.

Men även om hon är en elaking så älskar vi henne så mycket. Och jag älskar hennes idéer och hennes personlighet. Jag vet att hon är en krångelkatt som är petig som fan när det gäller mat och kisslåda och att hon är bilsjuk. Men jag har ju ingen bebis och det gör inget för mig att hon är krånglig. Hon är ju världens gulligaste och korrigaste misse. Hon hatar att bli buren men det har ju även mina ungar gjort. Så det beror nog på mig helt enkelt. Och hon säger ifrån om vi blir jobbiga men det gör ju mina ungar oxå. Så det beror nog på mig oxå...

DET ÄR INTE JAG!

Inlägget nedanför är kopierat rätt av från nätet. Så ni vet allihopa :)

Ja, så här är det nästan faktiskt

1. Rensa ett bord för bästa yta att slå in en present.
2. Gå till garderoben och hämta påsen i vilken presenten förvaras, stäng dörren.
3. Öppna dörren och avlägsna katten från garderoben.
4. Gå till skåpet och hämta rullar med omslagspapper.
5. Gå tillbaka och avlägsna katten från skåpet.
6. Gå till lådan och hämta genomskinlig klibbig tejp, färgglada band, sax, etiketter mm.
7. Lägg ut presenten och omslagsmaterialet på bordet, för att få överblick samt tänka ut en lämplig strategi för att påbörja inslagningen.
8. Gå tillbaka till lådan för att hämta snöre, avlägsna katten som varit i lådan sedan ditt förra besök där, ta snöre.
9. Återgå till lådan och avlägsna katten.
10. Avlägsna presenten ur påsen.
11. Avlägsna katten ur påsen.
12. Öppna kartongen och granska presenten, avlägsna katten ur kartongen, återställ presenten till kartongen.
13. Rulla ut omslagspapper på bordet för att påbörja klippning till lämplig storlek.
14. Försök att släta ut papper, inse att katten ligger under, avlägsna katt.
15. Klipp presentpapperet lagom stort och håll en rak linje för bästa resultat.
16. Kasta bort arket eftersom katten jagade saxen och strimlade papperet.
17. Klipp till ett nytt ark genom att placera katten i påsen som presenten fraktades i.
18. Lägg presenten på papperet.
19. Vik upp kanterna för att börja inslagningen. Fundera på varför papperet inte räcker runt. Inse att katten ligger mellan present och papper. Avlägsna katten och försök igen.
20. Placera ett tungt föremål på pappersarket för att hålla det på plats, medan du klipper genomskinlig klibbig tejp.
21. Tillbringa 20 minuter åt att med en nagelsax försöka avlägsna klibbiga bitar genomskinlig tejp från kattens päls.
22. Förslut omslagspapperets kanter runt presenten med den klibbiga tejpen, och försök få hörnen så snygga som möjligt.
23. Leta efter rullen med färgade band. Jaga katten runt huset för att återkräva rullen.
24. Försök binda färgglatt band runt present med enhandsfattning åt två håll samtidigt.
25. Rulla tillbaka det färgglada bandet i ursprungsläge på sin hållare, avlägsna presentpapperet som nu hänger i flikar på grund av kattens entusiastiska bandjakt.
26. Upprepa punkterna 13-20 tills endast ett ark papper återstår.
27. Bestäm dig för att hoppa över punkterna 13-17 för att spara tid samt reducera risken att förlora sista arket omslagspapper. Hämta en pappkartong som är lagom stor för sista pappersarket.
28. Lägg presenten i kartongen och bind ihop med snöre.
29. Avlägsna snöre, öppna kartong, avlägsna katt.
30. Stoppa allt omslagsmaterial i påsen med presenten och styr kosan mot ett låsbart rum.
31. Väl inne i ett låsbart rum, lås, och packa upp allt material igen.
32. Avlägsna katt ur kartong, lås upp dörren, ställ katten utanför dörren, stäng dörren och lås igen.
33. Upprepa föregående punkt så ofta det är nödvändigt (tills du tydligt hör katten jama utanför dörren.)
34. Bred ut sista arket omslagspapper (detta kommer att vara svårt på det lilla utrymme din toalett utgör, men gör ditt bästa)
35. Upptäck att katten redan har rivit arket. Lås upp dörren, gå ut och jaga runt huset i alla skåp och lådor efter förra årets omslagspapper. Minns att du inte har något kvar eftersom katten hjälpte till att slå in presenter förra året.
36. Återvänd till det låsbara rummet, lås dörren, sitt på toalettlocket och försök få rivna pappersarket att se hyfsat ut.
37. Förslut kartongen med snöre, slå sedan om den med papper och hyfsa till utseendet ytterligare genom att försiktigt dra ihop rivna områden med genomskinlig klibbig tejp. Sno färgglatt band om paketet och gör flera rosetter för att dölja de fulaste områdena.
38. Sätt på en etikett, och luta dig tillbaka för att beundra ditt verk. Gratulera dig till ett väl utfört arbete trots de usla arbetsförhållandena.
39. Lås upp dörren, gå till köket för att blanda dig en välförtjänt drink och lägg upp mat i kattskålen.
40. Tillbringa 15 minuter åt att leta efter katten innan du inser den uppenbara sanningen.
41. Riv upp paketet och avlägsna katten.
42. Samla ihop alla skrynkliga, rivna och illa slitna pappersark. Mata katten. Återgå till låsbart rum för ett sista försök. Kontrollera noga att du är ensam i rummet och att dörren är låst.
43. Se över pappersarken för att hitta de minst rivna, försök att få ihop tillräckligt med papper av samma mönster för att täcka presentkartongen.
44. Gör ett fåfängt försök att slå om presenten med lappteknik. Bind om med trassliga färgade band och låt ändarna hänga fritt för det går ändå inte att knyta rosetter. Sätt på en ny etikett och stoppa paketet i påsen av rädsla för att någon annan ska se ditt katastrofala arbete.
45. När du räcker över paketet till mottagaren, le hela tiden rart för att släta över dennes föraktfulla min över att få mottaga en gåva i det skicket.
46. Svär inför dig själv att du nästa år ska låta butiken stå för inslagningen av alla förbannande presenter.

Tack så mycket

Fyra stycken såna här stolar har jag fått ärva av Linda's mormor. Tack så mycket snälla Linda och Linda's mamma och Linda's morbror! Så nu har vi bra köksstolar oxå. Ajja och Ge's stolar är rätt så slut nu men dom är ju oxå en massa år oxå. Hur gamla kan dom vara tro mamma?

Skulle ju bara bli ett kort kort inlägg

Nu har jag efter många ombokningar äntligen fått en tid hos arbetsförmedlingen. Hon som är min kontaktperson kan säkert inte förstå hur jag ens kan vara inskriven som arbetssökande när jag alltid bokar om pgr av jobb. Men i morgon blir det äntligen av och jag fixar det innan jag ska köpa julklappar till mina ungar.

Många kunder på jobbet pratar julklappar med mig nu. Det är fan hemskt hur folk handlar. Det var en karl igår som inte hade ett öre tills på fredag, just för att ungarna krävde mycket och att det fick lov att vara milimeterrättvisa på allt. Så funkar ju inte livet och det är ju bra om även ungarna kan få veta det från början. Tror jag iallafall. Sen kräver massor av ungar en massa dyra julklappar och deras önskelistor är långa som en toarulle. Och så finns det massa föräldrar som mår så dåligt för att dom verkligen inte kan ge sina barn allt dom vill ha. Det är skrämmande tycker jag. Och så tar många av föräldrarna dyra lån just för att klara av att köpa julklappar till sina ungar. Men när ska dom ha råd att betala tillbaka det då?

Det är så synd om många föräldrar tycker jag i jultider. Visserligen så har dom ju själva uppfostrat sina ungar men det är fan inte lätt att få ungar att förstå nu för tiden att man faktiskt kan ha dåligt ställt. Att mina ungar blivit som dom blivit tror jag sitter i deras egna personlighet. Jag tror inte att jag kan ha uppfostrat dom att förstå, så mycket som dom verkligen gör, hur det är att ha dåligt ställt. Iofs så har jag alltid talat om hur det har varit ställt med vår ekonomi, så dom har sen dom varit små förstått att vi faktiskt inte har råd med mycket som många andra kan ha råd med. Men jag tror ändå att mycket ligger i vilken personlighet ungarna har oxå.

Men folk blir verkligen paffa när jag talar om att mina barn ytterst sällan önskar sig nåt alls till jul. Det är ju väldigt tråkigt för mig som får försöka hitta på en massa saker för att dom ska få julklappar och inte bara ett kuvert. Evelin är ju nöjd med precis vad som helst och Lovisa tycker att julen bara är skit. Viktigast för mina ungar är faktiskt att vi träffas allihopa uppe i Älvdalen och att vi pratar och skrattar och bara umgås. Jag vet att det här låter som att jag skryter över mina duktiga barn som bara vill ha gemenskap. Men det är inte så jag menar med att dom är nöjda med det. Dom är verkligen nöjda med att vi alla träffas och har kul. Om det kommer ett år när jag inte har ett öre som kommer dom inte vara ledsna eller arga över det. Dom kommer att fatta det precis. Men självklart så gillar dom ju att få paket och så. Det skulle ju vara konstigt, men det är inte det viktigaste med hela julen för dom. Dom är faktiskt väldigt bra mina ungar tycker jag. Och det tror jag att det har att göra med hur dom är som personer.

Nu jäklar har jag bråttom till jobbet och jag ska borsta tänderna och måla mig och tvätta mig....och jag börjar 11!

Gråt och huvudvärk

Men hur kan man visa ett sånt här program på en söndag när folk och trötta och lättrörda? Jag började ju gråta direkt och då kallade Lovisa mig för nörd. Skickade ett sms till Carina för att tala om hur taskig Lovisa var. Men då kallade Carina mig oxå för nörd. Men okej, jag erkänner. Jag är en nörd när det gäller att gråta. Tror dessutom att jag ska ha mens snart och det gör ju inte saken bättre. Usch hur jag är. Men nu ska jag ta och lägga mig och sova och bli en mera orörd människa i morgon.

Har föresten ont i skallen som 17 ikväll igen. Det beror ju säkert på att jag gråtit lite men även på att grannarnas cigarettrök kommer in i lägenheten. Det är INTE kul med grannar som går ut och röker för att dom inte vill ha cigarettrök i sin lägenhet. Men jag tycker att dom kan ha det! Jag röker ju inte och jag vill ju verkligen inte att det ska lukta rök inne hos mig. Det gör att jag får huvudvärk och att Lovisa känner av sin astma. Inte kul alls!

Stackars små brudar från södra Sverige

Idag har det varit runt -15 grader har kunderna sagt. På eftermiddagen kom det in tre tjejer och handlade. En av dom hade mössa. Men ingen av dom hade precis tjocka kläder. Dom frös så dom nästan skakade när dom kom fram i kassan.

"Eh, måste bara fråga dig, är det så här kallt här hela vintern eller är det just nu före jul det är så?"
"Men, nu är det väl inte så jättekallt, det är ju bara runt -15."
"Det blir alltså kallare menar du?"
"Ja, vänta tills det blir -27 eller ännu värre, typ i februari."
"Hemma får man inte gå till skolan när det är -20"
"Hahaha!"
"Är Orsa lixom kallast i hela Dalarna?"
"Nä, det är värre i Älvdalen"
"Fan, jag hoppar av skolan om det blir kallare, annars kommer jag frysa ihjäl."
"Äh, ta och köp er lite varmare kläder så kommer ni att gilla kylan sen. Det blir ju inte råkallt sen när det är kallare. Då blir det ju mera skönt kallt."
"SKÖNT KALLT?! Tur att jag åker hem över jul och nyår..."
"Haha"
"Men hur länge håller det kalla i sig då, i hur många månader?"
"Det är så här fram till april ungefär"
"Helt seriöst? Är det så här kallt och kallare ända fram till april?"
"Ja, fan ja"

Då kunde inte jag och Carro hålla oss utan började skratta lite, men dom tre frusna tjejerna förstod inte att jag skämtade. Dom gick iväg ut och frös ännu mera....

Nu börjar det

Nu har dom öppnat grönklitts längdspår. Kul för en del och mindre kul för andra. För mig är det mindre kul. Jag åker inte skidor alls och ännu mindre längdskidor. Men det är inte därför det är mindre kul för mig. Det är för att flera av skidåkarna handlar på mitt jobb. Och dom handlar EFTER dom har åkt skidor. Vilket gör att jag ser väldigt mycket snor och saliv och att jag får känna väldigt mycket svettlukt. Jag får även ta emot sedlar av dessa människor. Sedlar som är blöta. Vad är det som gör dom blöta? Är det svett eller är det snor eller är det saliv? Det vet jag inte. Men jag vet att det är så fruktansvärt äckligt. Varför inte handla innan man åker skidorna och förvandlats till ett enda stort slempaket?

Åke och Wilma

Tänk att hon inte ger sig.
Hon SKA in till Åke så fort hon får chansen.

Samarbetar dom jäklarna?

Mina djur är inte kloka. Just nu så krafsar Åke på glasskjutdörrarna på insidan. Och Wilma hon krafsar på glasskjutdörrarna på utsidan. Båda på samma ställe. Det ser ut precis som att dom samarbetar med att krafsa sönder glaset. Åke hatar att vara instängd som han får lov att vara när jag jobbar. Han vill helt klart ha större. Han är en knäpp agam som vill ha variation. Jag kanske ska ringa till Johnnie och Mattias, men risken finns ju att jag inte skulle släppa iväg Mattias sen...

Jag har försökt att knäppa kort på djuren när dom krafsar men eftersom Wilma vet att hon inte får göra så där så sticker hon iväg så fort jag går mot vardagsrummet.

Lilla Wilma

Tänk att en katt kan stöka till så mycket!

Lite duktig iallafall

Idag har jag varit lite duktigt iallafall. Vardagsrummet är inte helt klart än. Överdraget till soffan har jag inte satt på än och det behövs dammas och dammsugas och plockas lite. Men jag har faktiskt gjort klart utsidan till Evelin's lilla rum. Nu är baksidetyget på plats och draperierna är färdigsydda och ditsatta.

Så här ser det ut om man står i hallen och kollar in. Det mönstriga är ett draperi och Evelin's ingång är alltså där. Hängde även upp mina ljuslyktor i gardingstången.
(Tyget är feltryckt, det lutar lite lixom upptäckte jag när jag höll på att sy men det får vara. Men den andra rullen var bättre. Det syns här nere)

Och så här ser det ut om man står i vårat lilla vardagsrum.
Jag är faktiskt väldigt nöjd över mina smarta idéer och mest nöjd är jag över att jag kom på att ta en gardinstång som sträcker sig över hela "väggarna" lixom. Och dessutom tycker jag att det verkligen blev jättefint. Inte ofta jag känner mig så här nöjd när jag borrat och skruvat och sytt och fixat.

så sjukt!

Det bästa barnprogramet nu på tv måste ju vara "Allt eller inget".
Han är så sjukt rolig!

Så jävla stolt!

Jag är alltid stolt över mina ungar. Superstolt. Och vissa gånger är jag så stolt så jag kan spricka av stolthet och jag har svårt att hålla borta tårarna.

Så stolt är jag över Lovisa nu. Så stolt för att hon är så mogen och ansvarsfull. Så stolt för att hon kan känna så stor empapti för andra människor. Så stolt för att hon står för vad hon gör och för vad hon tycker. Det du gjorde igår var så fruktansvärt otroligt bra gjort.

Älskar dig så mycket min älskade unge!

Äntligen

Oj, det här är ju verkligen nåt för slarviga mig. Julfint på bara 1-30 minuter! Men var är slaven tro? Jo föresten, han/hon är nog inuti tidningen, dit satt med sånt där klister som man kan leka snorkråkor med. Hoppas bara man inte måste skicka in nån kupong för att få hem nån. Jag är alltid så slarvig med såna. Hur som helst så MÅSTE jag köpa tidningen för jag vill verkligen ha julfint så snabbt.

Det är ju så tråkigt

Igår på jobbet pratade vi om städa och ha det fint. Mladen behövde bara kliva ur sängen och bädda den. Sen var det fint över allt. Dom är tydligen inte alls slarviga. Sen sa Linda(tror jag) att det är lite svårare när man har småungar som drar fram grejer hela tiden, typ en 5åring och en 7åring. Jag sa nästan samtidigt som Eli att det var lika svårt att plocka upp efter en 40 åring oxå(fast Eli sa en 30åring så klart). Sen berättade jag att jag alltid hittar på så mycket annat för att slippa städa, fast jag tänker ju inte så då precis. Jag ser ju att det behövs flytta möbler eller att det behövs rensas ur en garderob eller att fläkten måste göras ren eller nåt sånt. Och sånt gör jag hellre än att dammsuga och städa och plocka. Tyvärr!

Idag börjar jag jobba kl.13. Det behövs dammsugas och plockas. Men jag har bytt baksidetyg på hyllorna(eller så klart har jag bara gjort en baksida, jag lämnar ju alltid en sak kvar när jag gör saker som ni vet) och så har jag skruvat och borrat istället. Så nu ser det ännu jävligare ut än det gjorde innan. För nu är det dessutom tyg slängt lite överallt. Men jag slutar kl 13 i morgon och jag ska fixa fint då. Det lovar jag...nästan iaf.