Lite av mig dag och lite funderingar

Idag på jobbet så var Åsa in en sväng. Det var så kul att träffa henne efter alla år! Hon var precis som då vi gick på "kastrullmek" ihop. Glad och uppåt och så rar! Jag gillar vanliga okomplicerade människor!

I morse när jag gick till jobbet i regnet och halkan så kom bästa Linda och hämtade mig vid kyrkan. Det hade tagit över 10 minuter att gå dit från mig. Så fruktansvärt halt alltså! Regnet fixar jag utan vidare men halkan är inte kul. SnällLinda erbjöd mig också skjuts hem men jag tackade nej. För vet ni, det bor nån liten konstig figur i min kropp som tycker det är skönt att gå! Fick ju skjuts hem i söndags och i går så åkte jag bil hela dagen och i morse skjutsade Linda mig en bit. Jag kunde inte fatta att jag sa nej till hemkörning. Fast det var inte jag, det var den där figuren i mig som visst gillar friskluft och att röra på kroppen. Sån är inte jag! JAG är en lat människa som inte rör mig i onödan nu för tiden. Det tillhör mitt förflutna. Men figuren gillar promenader och friskluft. Och den jäkeln har flyttat in i min kropp, tillfällig hoppas jag nästan på.

Jag har ju varit singel så länge nu så jag saknar ingen karl i mitt liv faktiskt. Men jag undrar ibland hur allt hade sett ut om jag haft en karl. Hur folk hade sett på mig och på vad jag fixar och klarar av och så? Synen på mig hade ju garanterat var helt annorlunda om jag haft en karl. Eller om jag till och med varit en karl. Tror att båda delarna hade gjort att det hade ifrågasetts mindre.