fredag 29 juni 2007

Glasswienerbröd och jordnötter och AnaPen

Sofia har skrivit om när hon fikade här om dagen på ett ställe som lovade att kladdkakan hon åt var mjölkfri, vilken visade sig sen vara totalt fel. Jag kom att tänka på för flera år (tror Lovisa kan ha varit runt 3-4 år) sen när Lovisa var på återbesök på barn på Mora lasarett. Hon var så duktig så jag lovade att vi skulle fika efteråt på lasarettets fik. Så vi gick dit och jag frågade tjejen i kassan om det fanns spår av jordnötter i glasswienerbröden.
"Nej" sa hon snabbt" det finns väl inga jordnötter i ett glasswinerbröd heller"
"Men är du helt säker på det, kan du inte gå och läsa på innerhållsförteckningen då?"
"Men..okej då" så stack hon ut och var borta en liten stund "Som jag sa så finns det inga jordnötter i glasswienerbrödet"
Jag litade på henne. Så vi satte oss och käkade. Lovisa vägrade helt plötsligt att käka själva wienerbrödet och åt bara lite av grädden. Jag blev rätt irriterad eftersom wienerbrödet inte var direkt billigt. Efter vi fikat så åkte vi in till Mora. I bilen började Lovisa klaga på att det sved på munnen men hon var torr på läpparna så jag gav henne mitt cerat. När vi parkerat bilen och klivit ur den så började det klia kraftigt på hela Lovisa. Hon var full av nässelutslag på hela kroppen. Vi kastade in oss i bilen igen och åkte snabbt som fan till barnmottagningen igen. Där fick hon betapred (10 tabletter) och så fick hon nåt mera. Jag kommer inte ihåg riktigt. Läkaren frågade vad som hänt och han gick direkt ut till fiket för att kolla glasswienerbröden. På kartongen läste han att det var spån av jordnötter på själva wienerbrödet. Det var alltså inte bara spår av jordnötter utan det fanns på själva brödet. Och så fick sig fikatjejen sig en ordentlig utskällning av läkaren.

Det här var innan Lovisa hade fått sin AnaPen(adrenalinspruta) och vilken tur att hon helt plötsligt fick för sig att bara käka lite grädde istället för hela wienerbrödet. Hade hon käkat spånen av jordnötterna så hade hon troligtvis dött då.

1 kommentar:

Anonym sa...

Ibland blir jag bara så himla irriterad. Hur svårt ska det vara för vissa människor egentligen?
Tur i oturen för er den där gången!