fredag 27 mars 2009

Tidiga morgontankar

Vaknade 04.25 igen. Det var ju lika igår. När är det dags att ställa om klockan egentligen? Min kropp tycker att det är dags nu. Alltid lika varje år. Helt sjukt. Idag så kände jag att jag inte skulle palla att somna om. Jag gjorde ju det igår vilket gjorde att jag var jättetrött när jag skulle upp. Så nu gick jag upp istället. Ska snart hoppa in i duschen.

Det är skönt att det är fredag och ledig helt äntligen. Jag behöver det. Känns ju nu som att livet inte har nåt flyt alls just nu.En del saker måste jag ta på mig som mitt fel, klantig som jag är. Vilket gör att jag får dåligt samvete och livet blir lite tyngre för det. Spelar ingen roll att det är småsaker eller stora saker. Det är jobbigt. Men ännu värre är det med dom där grejerna som jag inte är mitt fel. Då kan jag inte ta på mig skulden. Då är det bara att acceptera och det är ännu jobbigare. Det är även jobbigt när vissa utnyttjar att jag är snäll. Men det är ännu jobbigare när nån utnyttjar mina ungar för att dom är snälla. Att vara snäll och sen få skit i slutändan är inte nåt kul. Sen har jag ju min ständiga oro nu som visar sig mycket genom att jag kanske inte är med riktigt i tankarna. Jag hatar det. Det är jobbigt att ha nåt som hela tiden bankar i skallen. Nåt jag inte kan styra hur än jag skulle vilja.

Allt det här gör att jag själv känner att jag inte accepterar allt som jag brukar. Jag brukar oftast tänka att "jaja, spela roll då". Jag är inte så snäll längre. Jag blir irriterad och jag säger ifrån. Förut har jag bara gjort det mot folk som jag känner tycker om mig ändå. Folk jag litar på. Nu bryr jag mig inte längre. Men samtidigt så orkar jag inte bry mig så mycket heller i vissa saker. Ja, jag är väldigt komplicerad just nu. Men det är många tankar som rusar i skallen.

Det finns vissa frågor som dyker upp i min skallen och som jag funderar lite för mycket på. Medans vissa kanske skulle behöva fundera lite mera på samma frågor. Vem och vilka kan man lita på? Vilka är falska och vilka är sanna i ens liv? Vilka bryr sig verkligen om en och tycker om en som man verkligen är? Vilka finns där oavsett vad som än händer?

4 kommentarer:

Kanelbullen sa...

Din lilla mamma finns alltid här, men det visste du väl redan.

Puss!

Anonym sa...

Liksom din syster är du en duktig skribent.
Skriv en bok..den blir en succé.

nisse sa...

La familia finns lov att finnas, och älska en. Plus de polare som är så nära att man räknar in dom i familjen. Andra tror jag inte finns no matter what. För då kan det alltid komma något emellan och förstöra.

Och tack pappa!

Trullexa sa...

Vilken underbar familj du har! Dom finns ju alltid där för dig. Kram