söndag 8 mars 2009

Kalle? Edvard?

Nåt som jag tycker är jobbigt är när folk tar förgivet att man vet vad dom heter. Tex så var det en man för ett par veckor sen som skulle hämta ut ett paket på jobbet. Så jag frågade vad han hette. Han sa att jag visste väl vad han hette. Jag sa att det gjorde jag faktiskt inte. Då sa han namnet. Jag blev rätt ställd då men sen har det hänt flera gånger efter det.

Lika när STB hade sin hårdrocksfest i Hansjö. Då kom vissa och nästan blev lite sura för att jag inte visste deras namn. Och vissa la till med bästa flirtleendet och la huvudet på sned och sa:"Meeen visst vet väl du vad jag heter?". Det blev lite pinsamt för några när jag svarade att jag faktiskt inte visste det och till vissa sa jag till och med att hur 17 skulle jag kunna veta vad dom heter.

Det som är lite konstigt är att ingen av det kvinnliga könet har reagerat på samma sätt. Dom säger sitt namn oftast innan jag hunnit fråga. Även såna som jag redan vet namnet på.

Nästa gång jag är med om det här så kommer jag att ställa motfrågan om dom vet vad jag heter. Det har jag inte gjort än för jag blir lika paff varje gång att folk(män) verkar tro att jag har någon hemlig beundran för just honom.

1 kommentar:

Anonym sa...

Ja visst är det konstigt! Man kan inte komma ihåg alla namn man hör jämt och hur sjutton ska man veta vad alla heter när man känner igen ansiktet?!