Lovisen

Ja, som ni ser hos mamma så var vi på vårat stamställe igen. Efter ett dygns magont så ring jag till sjukvårdsupplysningen och fick känna mig som en dålig mamma.

"När började hon få ont?"
"Igår kväll kunde hon knappt gå."
"Hur var det under natten då?"
"Hon sov hela natten och jag skjutsade henne till skolan. Men hon hade lite ont i magen då."
"Och så har hon fått ont under dagen allstå eller?"
"Jag åkte till Falun för att köpa julklappar och då fick hon visst så ont i magen så hon inte tog sig hem. Så hennes morfar fick åka från Älvdalen för att hämta skjutsa hem henne. Men han tog hem henne till Älvdalen istället."
"ÅKTE DU TILL FALUN FAST HON HADE ONT I MAGEN!"
"Jag trodde ju att det skulle gå över och hon hade ju inte speciellt ont..."
"Att inte morfarn åkte in till vårdcentralen direkt med henne!"
"Han tänkte väl kanske inte på det..."
"Jag ringer till akuten i Mora, ni ska dit direkt!"

Så vi vågade inget annat än att åka.

På akuten tog dom prover. Lovisa är sin moster upp i dagen så det blev inget stick i fingret men tre rör från armen med hjälp av emla-salva. Hon som tog proverna tittade på mig och frågade om jag inte varit på akuten förra veckan oxå. Hmm...

Läkaren kände på magen medans han väntade på provsvaren. Han sa till Lovisa att han fick prata med oss efter svaren och så log han lite. Då tänkte jag att han visste att det var blindtarmen. Så kom provsvaren. Dom var helt bra och inget tydde på infektion. Men han sa att det var blindtarmen som spökade. Och att om Lovisa fick ondare i magen igen så fick vi lov att åka in direkt. Nu kunde han ju inte säga att det var blindtarmen för man kan ha ont pgr av andra saker i magen oxå och sen log han.

Men jag vet, det blir inget mera av det här. Lovisa ska ju bara vara på gränsen jämt. Kraftiga stukningar, hälsenor som nästan gått av, vatten i knän, tejp istället för att sy. Så jag är helt lugn. Nu har hon haft sin blindtarmsgrej...