Vaknade igår halv sex och var pigg som 17. Duschade och käkade frukost och åkte till jobbet. På jobbet är det rätt rörigt nu men det kommer att bli så fint. Nya kylar baxades in med hjälp at traktor och gubbar. Pantmaskinerna kopplades ur och fast det satt lappar på dörrarna om det så blev en del sura. Men många verka positiva över att panten nu får ett eget litet hus.
När klockan var runt 10 ringde Lovisa på min mobil och jag kände direkt att det var nåt, så svarade. Hon kände av sin astma rätt mycket och hade ingen medicin. Så det var bara att sticka iväg och hämta henne. När hon känner av den så där mycket så blir hon rädd och när hon blir rädd så blir astman värre. Men hon blir rätt lugn när hon får prata med mig, undra hur hon reagerar den dagen jag oxå blir rädd. Men än har det inte hänt. Jag har alltid blivit cool-lugn när nåt hänt med ungarna. Jag är tydligen sån då kanske. Skjutsade hem Lovisa och sa att hon skulle sätta sig vid datorn eller kolla på film och naturligtvis ta sin medicin. Tur att vi har extra hemma när hon glömmer den borta.
Jag ringde Evelin oxå för jag längtade så efter henne. Men hon hade förstås inte tid att prata. Hon var med Anna och Sofie. Jag kan längta så efter henne och så kommer hon hem och då är vi bara osams. Hur sjukt är inte det?
Jag lyckades sova till halv nio idag, hur det nu gick till. Men skönt var det! Jag och Lovisa ska käka lite frukost nu. Först tar jag en grape och så käkar vi rostat med avocado och så dricker vi lättdryck. Det är våran bästa frukost just nu!
1 kommentar:
...och sen åkte ni till Mora. Tack för hjälpen min musketörer.
Skicka en kommentar