Min elak katt...

Igår träffades alla tre katterna, Salli och Nalle och så Wilma. Nalle och Wilma blev som vanligt glad att se varandra. Dom lekte och jagade varandra och höll på. Och som vanligt så hade Wilma övertaget. En blick från Wilma räcker för att Nalle ska kasta sig i underläge. Men för Salli var Wilma rädd. Wilma slog Salli! Men stackars Salli var räddast av dom alla. Hon var jätterädd och satt mest i fönstret och hos Nisse. Sen när Nalle åkte hem var Wilma elak mot Salli och ville spöa henne. Det fick hon ju naturligtvis inte. Vi blev alla arg på Wilma. Men stackars Evelin fick sig ett ordentligt bett av den lilla elaka. 4 stycken huggtänder rätt in i överarmen och det blev blod och det blev blåmärke.

Helt ärligt talat så trodde jag faktiskt att Wilma skulle vara snällast av dom alla. Wilma är ju rätt öppen för nya katter. Hon har ju faktiskt träffat Nalle en del men hon har ju även träffat katter när vi varit ute. Men dom katterna har hon ju iof sett genom fönstret många gånger innan hon träffat dom. Vi får väl se hur det blir på julafton och juldan. I värsta fall får vi väl stänga in Wilma. För hon får inte spöa Salli. Nyår blir vi hemma. Jag vill inte lämna Wilma ensam hemma när dom smäller smällare och för liv. Och jag tror att Salli måste få lite lugn och ro innan hon ska åka hem till Karlstad igen.

Men även om hon är en elaking så älskar vi henne så mycket. Och jag älskar hennes idéer och hennes personlighet. Jag vet att hon är en krångelkatt som är petig som fan när det gäller mat och kisslåda och att hon är bilsjuk. Men jag har ju ingen bebis och det gör inget för mig att hon är krånglig. Hon är ju världens gulligaste och korrigaste misse. Hon hatar att bli buren men det har ju även mina ungar gjort. Så det beror nog på mig helt enkelt. Och hon säger ifrån om vi blir jobbiga men det gör ju mina ungar oxå. Så det beror nog på mig oxå...