Sulliga jag

När vi kom hem från Älvdalen idag så gick vi in och efter en stund så gick jag på toa. Då ringer telefonen. Lovisa svarar och säger att människan som ringer ska få prata med mig. Jag tar telefonen och det är en människa som säger att hon heter ElsMarie och att hon har hittat min plånbok, en prickig sak och att hon såg körkortet och fick fram mitt mobilnummer så. Jag fattar inget men hör vem människan är på rösten. Hon är utanför bowlingen och hon kan vänta där tills jag kommer. Jag går ner direkt och ser henne och hon visar mig min plånbok. Min söta plånbok som jag inte ens har saknat. Och jag skulle inte sakna den heller förens i morgon typ. Jag måste ha tappat den när jag gick från bilen och in när vi kom hem från Älvdalen. Allt var kvar i den. Jag är så glad att det finns ärliga människor!