onsdag 29 september 2010
Härligt
Min kamera kom idag också. Jag blev lite besviken för det var inte med nåt minneskort. Ännu mera besviken blev jag när jag såg att dom hade ett förmånspaket nu, så man fick med minneskort och väska. Men jag tog en chansning och ringde för att höra om jag faktiskt kunde få köpa till det billigare. Det fick jag. Det kallar jag service! All tack till CyberPhoto!
Hela förmiddagen på djursjukhuset.
Tidigt i morse så drog Ester och jag ner till Falun. Gunnars kastreringsdag idag. I Rättvik så blev det en paus med glykol- och oljefyllning i bilen. Ester fick sig en efterlängtad bajspaus också. När vi närmade oss Falun så ringde jag till Evelin. Hon svarade men la lika snabbt på igen. Jag ringde igen efter en liten stund och Evelin svarar igen. Jag frågar vad hon gör och hon svarar lite frågande att hon ligger i sängen. Så kommer hon på att hon försovit sig Haha! Men hon hann bli klar tills vi kom till hennes parkering.
Ester hoppade glatt ur på djursjukhusets parkering. Och när vi gick in var hon lika glad, i en halvmeter typ. Sen började hon att skaka. Och hon skakade och skakade. Vi följde med Evelin och Gunnar in i undersökningsrummet. Och Ester var som ett asplöv. Jag och Evelin sket i henne totalt. Vi lämnade Gunnar och när vi skulle gå så skyndade sig Ester mot dörrarna. Jag stoppade henne och frågade var Gunnar var. Då kollade hon på mig och sen på Evelin och sen på dörrarna och så drog hon järnet ut. Det var precis som att hon tänkte "skit i Gunnar, vi räddar oss själva först".
Klockan 10 var vi tillbaka för att träffa Esters allergiveterinär. Vi fick vänta länge och Ester blev lugnare och lugnare. Hon tyckte det var kul med alla andra hundar i väntrummet. Esters veterinär hade fått svar på provsvaren och Ester är allergisk mot väldigt mycket ute. Allt från blommande gräs till träd. Väldigt allergisk. Inomhusmiljön var det inte alls så mycket. Knappt så man skulle räkna det faktiskt. Men det måste bli vaccination. Så i december så ska vi starta med det.
När vi var klara med Ester så var även Gunnar klar. Så vi var in och hämtade honom och när vi skulle gå så upptäckte Ester att han var med. Och hon blev så glad och pussade och höll på. Stackars trötta Gunnar orkade inte göra nåt.
Ester hoppade glatt ur på djursjukhusets parkering. Och när vi gick in var hon lika glad, i en halvmeter typ. Sen började hon att skaka. Och hon skakade och skakade. Vi följde med Evelin och Gunnar in i undersökningsrummet. Och Ester var som ett asplöv. Jag och Evelin sket i henne totalt. Vi lämnade Gunnar och när vi skulle gå så skyndade sig Ester mot dörrarna. Jag stoppade henne och frågade var Gunnar var. Då kollade hon på mig och sen på Evelin och sen på dörrarna och så drog hon järnet ut. Det var precis som att hon tänkte "skit i Gunnar, vi räddar oss själva först".
Klockan 10 var vi tillbaka för att träffa Esters allergiveterinär. Vi fick vänta länge och Ester blev lugnare och lugnare. Hon tyckte det var kul med alla andra hundar i väntrummet. Esters veterinär hade fått svar på provsvaren och Ester är allergisk mot väldigt mycket ute. Allt från blommande gräs till träd. Väldigt allergisk. Inomhusmiljön var det inte alls så mycket. Knappt så man skulle räkna det faktiskt. Men det måste bli vaccination. Så i december så ska vi starta med det.
När vi var klara med Ester så var även Gunnar klar. Så vi var in och hämtade honom och när vi skulle gå så upptäckte Ester att han var med. Och hon blev så glad och pussade och höll på. Stackars trötta Gunnar orkade inte göra nåt.
tisdag 28 september 2010
Sötast
Idag har jag fått den stora äran att passa Pärla. Det gick hur bra som helst. Trots att hon faktiskt var lite febrig. Hon var lättroad och skrattade mycket. Fast Lovisa med mössa var inte så kul. Men det gick ju att ta av mössan som tur va. När Petter kom hem så var hon hos mig mycket ändå. Det är så mysigt när man får ett gos och en kind tryckt mot ens egna kind. Lilla söta Pärla.
Nära tårarna
Skulle byta sand åt Wilma. Det var en väldigt skitig och äcklig låda. Det blir ju så när Gunnar är här. Dubbelt så mycket kiss och bajs alltså. Jag tog upp lådan hann se att Wilma kissat utanför så det var kiss under lådan och så tappade jag den. Rätt ner i golvet. Sand och kiss och bajskorvar över nästan hela badrummet. (utan överdrift). Min strumpor blev fulla av kattkiss när jag klev runt i det som var under själva lådan.När jag sen sopat och skurat och hållt på så såg jag att lådan gått sönder. Som tur va så har vi ju Gunnars pyttelilla.
Minnen
Tänk vilka minnen som sitter fast i skallen. Sånt som man egentligen skulle ha glömt tycker jag. Messade med en av dom bästa nyss. Kom på att jag kommer ihåg hur det var att komma in i hennes föräldrars kök. Lugnet som fanns där. I min hjärna så sitter alltid hennes mamma på sin stol och skrattar och pratar. Hennes pappa kastar ner nåt i soporna. Soporna som han fixat så att det kastades rätt ner i källaren. Det var jag väldigt impad av. Lika så diskstället som var i skåpet. Hur smart som helst och så som jag själv ska ha den dagen jag uppfyller mina drömmar om ett litet fint hus vid en sjö. Jag vet hur det luktade i köket hos dom också. Hur mycket jag trivdes. Det här är kanske saker som kommer försvinna ur mitt huvud när jag blir gammal och grå. Men jag kommer aldrig glömma att dom där två uppfostrade och fixade till så min vän blev som hon blev. En av dom bästa.
måndag 27 september 2010
Today
Idag har jag inte alls har lust att jobba. Jag skulle vilja ligga i min säng hela dagen lång och inte göra nåt alls. Bara ligga och halvsova tills den är slut. Men det ska jag ju inte. Jag ska jobba och sen hem och skjutsa Lin till Falubussen. Ska städa ur garaget också tror jag. Det har inte blivit gjort än. Dåligt av mig. Men allt blir inte riktigt som man tänkt sig ibland.
söndag 26 september 2010
En skräckblandat förtjusning
Efter många års funderingar, fram och tillbaka, så har jag gjort det. Jag har lite smått magont. Det är glädje och lite småångest. Men det hände med påhejningar av min storebror. Jag har klickat hem en systemkamera. Jag knäppte väldigt mycket kort när jag var yngre. Ville tom söka in på en fotolinje i Umeå men syon som vi hade då övertalade mig att inte göra det. Nåt jag ångrar, men då hade jag aldrig träffat Helena, så det var ju någon mening med det ändå. Köpte en fin begagnad kamera för pengarna jag fick från mitt första sommarjobb. Den användes flitigt till -95-96 typ, då en viss flicka pillade sönder den. Reservdelen var dyrare än en ny kamera. Någon ny hade jag inte råd med. Så jag har varit nästan kamera lös i 15 år ungefär. Tack gode gud för min mobiler som jag valt efter hur bra kamera det varit. Alla mina kort i bloggen är med mobiler. Men nu är det gjort. Jag ska bli kameraägare igen. Glädjen är alltså stor men magontet är för att jag verkligen egentligen inte har råd. Men men...
lördag 25 september 2010
Bara bra!
Idag har det varit en underbar dag! Hela, alltså hela, stora familjen var i Månsta. Det händer inte så ofta att alla är där samtidigt. Så roligt att få träffa min kära syster. Och sen gosa med världens sötaste Pärla. En bra dag har det varit helt enkelt. Love it!
torsdag 23 september 2010
Vårt nyaste tillskott i familjen
Esters lilla bebis
Fast hon är bara en god mor när hon har lust med det. Mest på kvällar och nätter. Det är inte kul att vakna av att man råkar lägga sig på kalkonen och han skriker högt. Ester blir lite bekymrad då men inte så det stör.
tisdag 21 september 2010
måndag 20 september 2010
Kuken
Jag fattar inte. Jag gör det inte. Vad händer? Varför tänker alla bara på sig själva? Det är ett kallt Sverige. Ett iskallt. Jag mår illa. Jag skäms. Det är sjukt. Mycket sjukt. Och fyra år till med dom här. Hur mycket ska dom få förstöra? Det är nog många som rullar i sina gravar nu. Dom som kämpade för att vi skulle få ett bra Sverige. Dom dom byggde upp våran välfärd. Som nu, slås i bitar.
Jag är fan rädd.
Jag är fan rädd.
lördag 18 september 2010
fredag 17 september 2010
Ännu en rar kund
Det kom in en kund idag och kollade på blommor. Hon och hennes man ska ha husvisning i morgon berättade hon. Dom ska flytta till Mora. Hon var väldigt nöjd med beslutet. "Men igår sa jag att jag kommer sakna en sak i Orsa. Och vet du, det är ica." Men så kom hon på att hon faktiskt jobbar i Orsa och då skulle hon passa på att alltid handla innan hon åkte till Mora.
torsdag 16 september 2010
Elak mor
I morgon börjar jag kl 13. Kände att jag inte ville bli väckt av Lovisa tidigt i morgonbitti. Så jag har mer eller mindre tvingat bort henne till Emil. Va är jag för mor egentligen Haha!
onsdag 15 september 2010
Jag gjorde det igen
Fick telefonsamtal. Det var från en dam i porten bredvid. Jag hade tappat plånboken igen. Jag fattar inte. Jag har en större plånbok nu än jag haft dom sista åren. Ändå så har jag lyckats tappa den två gånger på fem dagar. Lite lustigt var det när jag skulle hämta plånboken att damen först inte ville lämna ifrån sig den fören jag visat legitimation eller körkort. Men jag sa att jag kunde ju inte det eftersom det låg i plånboken och det var ju faktiskt hon som ringde mig och berättade att jag tappat den. Ska köpa en blomma åt henne i morgon, hade inga pengar löst tyvärr.
Lilla Esterflickan
Veterinären i Falun ringde idag. Det blir mera utredning på Ester. Sen kommer hon troligtvis bli vaccinerad mot sin allergi. Det kommer vi själva att fixa här hemma. Första tiden ska hon visst ha en spruta var tredje dag med en väldigt liten dos. Tillslut så kommer det räcka med var tredje månad, men då fattade jag att det skulle vara en stor dos. Men det tar jag. Hellre det än att låta henne ha kli och hellre det än att avliva henne. Det får kosta och jag kommer inte klaga på att det är dyrt. Om det nu är det.
I morgon ska hon upp till Älvdalen för mamma och pappa ska få vara hundvakt. Det är nämligen friidrottstävlingar på Lillåvallen. Och så har dom startpistol och dessutom så pratar dom i en högtalar anläggning. Ester kissade i morse. Sen kissade hon inte förens på eftermiddagen. Hon var så rädd så hon skakade. Vi har en meshund. En feg sak. Men men...
I morgon ska hon upp till Älvdalen för mamma och pappa ska få vara hundvakt. Det är nämligen friidrottstävlingar på Lillåvallen. Och så har dom startpistol och dessutom så pratar dom i en högtalar anläggning. Ester kissade i morse. Sen kissade hon inte förens på eftermiddagen. Hon var så rädd så hon skakade. Vi har en meshund. En feg sak. Men men...
tisdag 14 september 2010
Litet hus
Här skulle jag mycket väl kunna tänka mig att bo faktiskt. Tänk va skönt att ha ett eget litet hus som är bara mitt och Lovisas och Wilmas och Esters. Och en gäststuga där Evelin kunde få bo i när hon kommer hem. Eller också kunde Lovisa ha den som sitt lilla hus.
Tur man kan drömma lite när man är förvisad att alltid få bo i en lägenhet. Bajs! För att kunna ha hus måste man nog ha en karl som kan fixa lite tunga jobb och så. Och det har ju inte jag. Så för evigt kommer jag nog bo i en lägenhet. Tur att jag hittat den i Orsa som ligger bäst iallafall, för här ska jag bo tills jag dör.
Tur man kan drömma lite när man är förvisad att alltid få bo i en lägenhet. Bajs! För att kunna ha hus måste man nog ha en karl som kan fixa lite tunga jobb och så. Och det har ju inte jag. Så för evigt kommer jag nog bo i en lägenhet. Tur att jag hittat den i Orsa som ligger bäst iallafall, för här ska jag bo tills jag dör.
Från och med du
Den här låten spelade dom på radion flera gånger när jag körde hem från Stockholm när vi varit på AC/DC. Jag hatade den då. Nu blir jag glad när jag hör den. Kommer aldrig glömma den natten Haha! Våran långa felkörning och poliserna och Nässes djupa diskussioner om allt och inget och hur hungrig jag var och hur otroligt trött jag var mellan Gävle och Falun och hur nervös pappa var att jag skulle försvinna för alltid på en resa mellan Stockholm och Orsa Haha! Och framför allt den kicken jag hade efter att ha sett dom bästa live.
Men låten är helt klart kass ändå...
måndag 13 september 2010
En mycket arg man
Det finns en kund hos oss. Han är uppe varje sommar. Varje vår kommer han.När det blir höst åker han hem igen. Jag har alltid gillat honom. Jag kunde inte för mitt liv förstå att det var honom dom pratade om för flera år sen. För han är visst inte speciellt trevlig. Han är visst väldigt jobbig och elak. Hittar han nåt att klaga på så gör han det. Mycket och elakt. Han säger själv att han är en jävla gnällspik. Att han klagar. Men jag gillar honom. Väldigt mycket. Jag tycker att han är rolig och trevlig och glad och har humor. Han är inte känd för att gilla andra människor. Och det säger han själv. Men faktiskt så gillar han mig. Hur vi två har lyckats fatta tycke för varandra är en gåta faktiskt. Idag så var det sista gången han skulle handla av mig i år. Jag önskade honom en bra vinter och att han skulle säga åt sin son att köra försiktigt hem med honom. Han önskade mig en trevlig vinter och sa att vi ses till våren igen. Sen började han gå mot utgången. Men så stannade han, vände sig om och kom till mig och gav mig världens kram. Det värmde så mycket.
När jag sen träffade Maria så sa hon att nästa år ska han verkligen inte handla i våran skitbutik. Aldrig mera ska han komma in. Och det var för att det inte fanns någon Hellströms korv idag. Han är otrolig, men jag gillar honom.
När jag sen träffade Maria så sa hon att nästa år ska han verkligen inte handla i våran skitbutik. Aldrig mera ska han komma in. Och det var för att det inte fanns någon Hellströms korv idag. Han är otrolig, men jag gillar honom.
lördag 11 september 2010
Sulliga jag
När vi kom hem från Älvdalen idag så gick vi in och efter en stund så gick jag på toa. Då ringer telefonen. Lovisa svarar och säger att människan som ringer ska få prata med mig. Jag tar telefonen och det är en människa som säger att hon heter ElsMarie och att hon har hittat min plånbok, en prickig sak och att hon såg körkortet och fick fram mitt mobilnummer så. Jag fattar inget men hör vem människan är på rösten. Hon är utanför bowlingen och hon kan vänta där tills jag kommer. Jag går ner direkt och ser henne och hon visar mig min plånbok. Min söta plånbok som jag inte ens har saknat. Och jag skulle inte sakna den heller förens i morgon typ. Jag måste ha tappat den när jag gick från bilen och in när vi kom hem från Älvdalen. Allt var kvar i den. Jag är så glad att det finns ärliga människor!
Begravning
fredag 10 september 2010
Varför inte på riktigt för...?
torsdag 9 september 2010
onsdag 8 september 2010
Bra dag
Idag har jag haft en väldigt bra dag. Livet har känts så bra helt enkelt. Vaknade i morse och hade sovit så gott. Det är så skönt att vakna och känna att man sovit bra. På jobbet så har all personal varit på toppenhumör. Jag satt inte i kassan hela dagen utan fick faktiskt plocka upp mitt godis. Det händer inte allt för ofta, så nu vet jag vad som finns och så. Hann även kolla upp lite olika sorters vara eller inte vara. En del försvann och en del godis som varit borta fick komma tillbaka. Kunderna har varit trevliga och glad och på bra humör. Ja, vilken superdag det varit.
tisdag 7 september 2010
Skvaller och skitprat och ren fakta och allt mellan himmel och jord
Igår var jag på Måndagsfika hos min Helena. Det var längesen känns det som som vi hade det, typ före semestern. Visserligen så har vi har andra dagar som vi fikat på men måndagsfikat är ändå måndagsfikat. Det är då vi går igenom så gott som allt. Vi pratar och pratar och pratar, det kan vara allt från 2 timmar till 5 timmar. I går blev det 3 timmar ungefär. Det var en hel del att gå igenom. Vad som sägs på våra måndagsfikor angår ingen. Jag vet att jag kan lita på Helena fullt ut och hon vet att hon kan lita på mig.
Jag är så glad att jag har Helena och Carina i mitt liv.
Jag är så glad att jag har Helena och Carina i mitt liv.
15 minuter i rusning
- Duschat
- Smörjt in mig
- Satt i linserna
- Daltat lite med hunden som är död efter en väldigt ouppskattad snabbpromis i 20 minuter klockan 7 på morgonen när hon helst vill sova.
- Borstat håret
- Borstat tänderna
- Letat plånbok
- Skriva lite här
Nu ska jag bara måla på ögonen lite och sen åka till jobbet. Tänk att jag hann!
söndag 5 september 2010
Jaja
Idag när jag hade superbråttom till jobbet så skulle jag i sista minuten kasta in linserna i ögonen. Jag stoppade ner pekfingret och rörde runt men ingen lins fastnade på fingret. Jag kollade ner i lilla burken. Ingen lins. Och det fanns verkligen INGEN lins. Sprang runt som en galning och försökte komma ihåg var jag hade ett extra par. Tillslut hittade jag ett par i min necessär. Tog en av dom och stoppade in i ögat snabbt. Hade inte ens tid att skölja ren den. Och sen i med den linsen som var kvar. Det som var väldigt irriterande var att jag tog nya igår. Men så typiskt mig att ta ur linserna i ett väldigt mörkt rum och tro att jag ska lyckas träffa en väldigt liten burk. Jag kände med fingret att det var tillräckligt med vätska till och med. Och linsen...ja den kanske satt fast på mitt finget innan den försvann...jag har ingen aning.
Druvan
lördag 4 september 2010
torsdag 2 september 2010
FÖRSTÅR DU MIG?
Idag på jobbet så hörde jag att en man skrek som en galning när han pratade med en annan man. Jag förstod att mannen som inte skrek var från Polen. Skrikmannen skrek och frågade om det var slut på lingonen i skogen. Och han skrek att den tysta mannen kunde få komma hem till honom och måla istället. Eller snickra, men helst måla. Nu kan man ju tro att skrikmannen faktiskt var lite döv och skrek för att själv höra. Men när skrikmannen pratade med damen(från Orsa), som den tysta mannen hade med sig, så pratade han i normal ton. Tillslut höll jag på att skratta ihjäl mig.
När skrikmannen gick så frågade jag till damen när det var hennes tur att betala:"Varför skrek han?" Det undrade damen också. Jag sa att jag tror att det nog var så att skrikmannen trodde att mannen från Polen skulle förstå bättre. Det som var ännu roligare i det hela var att damen pratade precis som vanligt till polacken och han förstod allt. Skrikmannen trodde att polacken var anställd hos damen tror jag. Men jag tror att damen och polacken faktiskt har nån form av förhållande. För han brukar vara hos henne på sommaren. Och dom verkar trivas väldigt bra ihop.
När skrikmannen gick så frågade jag till damen när det var hennes tur att betala:"Varför skrek han?" Det undrade damen också. Jag sa att jag tror att det nog var så att skrikmannen trodde att mannen från Polen skulle förstå bättre. Det som var ännu roligare i det hela var att damen pratade precis som vanligt till polacken och han förstod allt. Skrikmannen trodde att polacken var anställd hos damen tror jag. Men jag tror att damen och polacken faktiskt har nån form av förhållande. För han brukar vara hos henne på sommaren. Och dom verkar trivas väldigt bra ihop.
En tävling jag inte kunde motstå
onsdag 1 september 2010
Suck
Ester har fått tillbaka sitt kli nu direkt när vi slutade med kortisonen. Det känns inte bra. Det som är jobbigt är att jag lätt hade kunnat skaffa mig ett sterilt och lättstädat hem OM jag hade pengar. Men jag ska göra mitt bästa för att ha det så dammfritt som möjligt här hemma. Vi vill ju ha kvar våran Ester. Hon betyder så mycket.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)