Kungens födelsedag

När vi kom till Älvdalen idag så hade mamma tv på. Hon kollade på Kungens födelesdagstjoffan. Det var fakiskt rätt kul att kolla på när högvakten(?) gick i takt och höll och på. Roligast var det när det var någon av alla soldater(?) kom i otakt Haha! Då gjorde dom små hoppsasteg eller oxå så hade som armen blickstilla Haha! Sen så gick dom småmyrsteg ibland, små små små steg gick dom. Man kunde nästan tro att dom lekte den där leken som man lekte när man var lite att den som hade nåt rött på sig fick gå 10 myrsteg fram. Det var säpogubbar lite överallt oxå och alla dom såg jättearga ut och spände ögonen i folk. Poliserna var gladare, mycket gladare.

Efter en stund så kom det helt plötsligt en unge fram och gick mot kungen och lämnade blommor. Sen kom det fler och fler. Kungen tog i hand och tackade och överlämnde blommor och teckningar till en gubbe bakom. Men när två små flickor gav honom en chokladkaka så stoppade han snabbt ner den i kostymfickan haha! Men jag tyckte att det var tragiskt att se vissa ungar. Dom hade på sig kostym och finkläder bara för att dom skulle ge kungen en blomma. Mamma tyckte nog att det var helt okej men när en syskongrupp på 3 flickor och 2 pojkar så skrek vi rätt ut. Pojkarna hade fina kostymer och flickorna sverigedräkter. Stackars stackars små barn alltså. Drillade till 1.000.

När jag senare satt i köket så hörde jag ett tal som kungen höll och det var faktiskt ett väldigt bra tal om hur det är att växa upp utan en förälder och att det är bättre att få veta än att leva i ovisshet som han själv hade gjort. Han tyckte även att man skulle bry sig mera om varandra än man gör i dagens samhälle. Jag trodde inte att kungen skrivit talet själv men mamma sa att han hade gjort det. Och då är det nog så för mamma brukar ha rätt när det gäller sånt.

Sen fick vi se hur kungen gick ut på nån grej och hur massa människor var där och ropade när han kom ut. Sen kom resten av kungafamiljen ut och då ropade folk ännu mera. Och när Kalle-Philip vinkade helt själv så vrålade alla flickor Haha! Men det måste ju vara en känsla att stå och alla bara ropar. Undra om det blir så när jag fyller 60 oxå Haha!