Vilken dag det var igår. Jag tror jag skrattade genom hela dagen faktiskt. När jag hade ca 20 minuter kvar innan jag ska skulle åka iväg till jobbet så kom jag på att jag tagit fram en laxbit, för att jag skulle göra wok. Samtidigt kom jag på att jag faktiskt skulle hinna duscha också. Så det blev panik och jag stressade som en tok. Men jag hann och kom iväg i väldigt bra tid till jobbet. Hur det gick till fattar jag inte faktiskt.
På jobbet så ställer jag mig i kassan och har Niklas i kassan mittemot. Jag gillar verkligen mina kunder och jag tycker om många av dom som kanske inte andra har så lätt för. In kommer en skräckkund, jag tänker att det var ju längesen jag såg henne och att det var ju bra för henne att hon var på benen igen. Känner att jag har lite dåligt samvete för jag faktiskt tyckt att det varit skönt att hon inte tagit sig ut på ett tag. Men så kommer hon med en förpackning rosor. Hon har plockat ut en bukett som har en ros som är av: :"Här är det en ros av, kom ihåg det sen för jag ska ha den billigare!". Hon småskriker och mitt dåliga samvete försvinner snabbt och jag kommer på varför jag faktiskt inte gillar henne. Jag tittar på henne och ler och säger. "Men det finns ju 5 till hinkar med blommor, finns säkert någon hel bukett i någon av dom." Hon stirrar argt på mig och går in i affären. När hon går ut så går hon genom Niklas kassa och hon har bytt buketten. Niklas är som vanligt hur bra och trevlig som helst i kassan, trots att hon slänger upp hela korgen på bandet och kräver att han ska plocka ur den åt henne. Jag känner hur irriterad jag är men så ser jag att damen har en stor fågelbajs på ryggen. Då kan jag inte annat än att le. Och leendet övergår till ett stort flin och jag har svårt att hålla mig för skratt. Niklas fattar inget i kassan mitt emot och alla mina andra kunder tycker det är så trevligt att jag är så glad.
Sen när Lollan och jag sitter mittemot varandra så måste jag ropa på Niklas, så jag tar upp telefonen och ropar högt ut i högtalarna: "NIKLAS TILL KASSAN, NIKLAS TILL KASSAN". Hör hur Lollan börjar skratta och alla kunder också. "Men Malin, Niklas är ju här" säger Lollan nästan lite irriterad. Niklas står nämligen precis framför mig i Lollans kassa. Jag börjar då skratta och kan inte sluta. Det är helt sjukt. Jag tror jag står och fånflinar i en halvtimme typ.
Det kommer en människa in med två av sina barn in. Barnen är i typ 20 års åldern. Dottern klagar över nåt och jag skrattar och säger nåt tillbaka om hur det är att handla med ungar, fast dom är stora. Dottern säger att jag får se sen när mina barn blir stora hur det är att handla med barn som är i 20 års åldern. Mamman skrattar och säger att jag faktiskt har barn i den åldern. Jag säger på skämt att hon säkert trodde att jag hade småbarn eftersom jag ser så ung ut och så skrattar jag. Dottern säger att hon trodde att mina ungar skulle vara högst 10 typ. Det kändes bra haha!
En fd klasskompis till Lovisa kommer in med sin syster som är nåt åt yngre. Jag är rätt så sansad och tycker att allt flyter på bra i kassan. När jag ska tala om vart dom kan ta kvittot så säger jag: "Och så kommer kassahjälpen där". Jag fattar inte att jag sagt fel men jag ser hur dom kollar på varandra och försöker hålla sig för skratt. Då kommer jag på vad jag egentligen sa. Då är det kört igen. Jag skrattar hysteriskt och kan inte sluta. Igen.
Det kommer även en kontrollanter den här dagen så klart. Jag och Niklas klarar testerna trots att vi inte fattar att dom är kontrollanter direkt. När en av tjejerna kommer in med ett kuvert så vet vi bestämt att dom verkligen var kontrollanter. När tjejen har lämnat kuvertet till Annika så går hon förbi kassan. Jag säger till henne när hon går förbi att jag hoppas verkligen att hon skrivit "Kvinna 30" där hon förklarar vem hon handlat av. Hon säger:"Nej, kvinna f...eller tjugofem". Jag säger tack men det mal i skallen att hon nog skrivit "kvinna femtio". Kollar sen lappen på kvällen och det står "Kvinna 40 år, 165 lång". Tänk att vissa människor älskar man bara så där utan vidare.
Det var en massa mera som hände igår, jag kanske kommer på det senare, men det här var lite i allafall. Nu har jag ca 13 minuter på mig att duscha och fixa till mig innan jobbet. Att jag aldrig kan lära mig att tiden faktiskt går.
2 kommentarer:
Jag småskrattade lite genom denna läsning ;)
Hahahahaha
Skicka en kommentar