Tankar

"Den vise bygger inget hopp om framtiden och ångrar inget av det förflutna"

Det här citatet av Dharma såg jag idag på nätet. Det ska tydligen vara väldigt kloka ord. Men det stämmer inte på mig. Jag bygger hopp om framtiden, jag önskar och hoppas och vill. Och jag försöker påverka. Jag låter inte allt bara ha sin gång. Så funkar inte jag.

Jag ångrar saker i mitt förflutna. Saker jag skulle vilja ha ogjort. Det har visserligen gett otroligt mycket också och jag har växt mycket som människa. Men det har skadat och skadar också. Mycket. Så därför kan jag känna att jag önskar att det aldrig hänt. Sånt man inte vet om saknar man inte heller eller hur...?