Känns som att jag bara gnäller här på bloggen nu. Först är det tån och nu är det hostan och förkylningen. Men det är ju mitt liv just nu Haha! Tån är inte blå längre iaf men den gör ont som 17. Och i morse fick jag ju lov att tappa dammsugaren på den oxå. Kanske inte så bra.
Sen igår tog jag på mig ett pass idag åt en som är sjukskriven. Men när två alvedon och en pronaxen och bricanylen gick ur kroppen var jag inte lika kaxig längre. Så jag bestämde mig för att inte jobba ändå. Tillslut så fick Eli tag på sin syster som jobbar idag. Nuchan på jobbet frågade mig hur jag hade råd att vara hemma. Jag svarade att jag faktiskt inte alls har råd att vara hemma men att jag inte har nåt val. Jag kan inte stå i kassan på jobbet och hosta så kunderna blir irriterade och jag själv blir matt och slut som fan. Och inte orkar jag plocka varor heller eftersom kroppen är totalt slut. Jag har dammsugit köket nu, inget mera och jag skulle kunna somna. Ändå känner jag äntligen att det är på rätt väg nu iaf. Ska proppa i mig c-vitamin och vila när jag känner mig det minsta trött.
2 kommentarer:
Dum fråga..
vem har råd å vara hemma å vara sjuk..
å ångesten för å vara hemma är inte bra den heller..
men som sagt, ingen som tackar dig för att du åker å jobbar när du är sjuk.
Simon har en jävla hosta idag å är hes, så han blir hemma idag, men tur är så ställer mor å bror upp å ser efter han d få timmar jag ska jobba idag.
Jaa, var rädd om dig! Annars kommer vi ovh hämtar dig till dr,n. Kom ihåg att du har köttfärs här :)
Skicka en kommentar