Livet känns iallafall mycket bättre idag. Nettan ringde och väckte mig 6.20 och frågade om jag kunde jobba 8-16.30. Jag sa nej först. Men så är jag ju faktiskt rätt så tarv på timmarna. Så jag skickade ett sms och sa att jag jobbar 8-12. Så det har jag gjort nu. Och inte har jag suttit och gråtit på toaletten heller. Jag har varit glad. Älskar mina ungar så mycket. Dom är fan bäst!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar