Blanda inte in mig

Ibland så kommer det ett barn som är på väldigt dåligt humör in på jobbet. Precis som alla vuxna så har ju barn olika dagar också. Ibland är dom på toppenhumör och ibland är dom det inte. Och när dom inte är det så kan det hända att dom verkligen inte vill handla. Och då kanske dom skriker och vrålar och är vrånga. Bland det värsta jag vet är när föräldrarna helt plötsligt väljer att göra mig till den elaka;
"Om du inte är tyst nu så tar Malin dig i örat"
"Om du inte slutar nu så blir Malin arg på dig"
"Om du inte går ut med vagnen så kommer Malin och nyper dig"
"Om du inte lägger upp mjölken på bandet så kommer Malin och drar dig i håret"

Öh, va? Jag? Varför blanda in mig i erat tjafs? Jag säger alltid, varje gång, jämt, till att jag inte alls kommer att göra det. Och då ber föräldrarna mig att jag ska vara tyst. Nä, säger jag, inte en chans. Jag har uppfostrat mina ungar själv och jag har inte blandat in någon totalt utomstående och jag vill verkligen inte bli den elaka kassörskan för många barn. Sköt ert hot själva men blanda inte in mig. MEN jag har förvillat många arga barn genom att ge dom en liten påse att packa ner lite saker med. Jag har gett många småbarn en lite tejpbit som dom har blivit så glada över att dom glömt bort att vara arga.

Niklas på jobbet läste här om dagen att fler och fler affärer gav arga och gnällig och ledsna barn en frukt. Det är ju en superidé tycker jag. Man kanske skulle införa det hos oss också.