Jag skrev ju förut om "Snygg naken" som går på femman, och jag skrev att jag tyckte att det var ett bra program. Nu har jag inte sett några flera sen den gången men igår såg jag halva ungefär och jag tycker fortfarande att det är bra. Jag har sett flera blogginlägg där folk skriver att Teddy Rydberg är så äcklig och slibbig. Att han tafsar och känner och klappar på tjejerna. Jag är rätt så säker på att han vet vad han gör. Att han tar på dom hela tiden är att få deras hjärna att känna att dom är okej att ta på. Jag är ju singla och en tjockis och den enda närkontakt jag får är när mina ungar ger mig nån kram ibland.Jag mår dåligt av när folk tar på mig, tex lägger en hand på min axel eller klappar mig på ryggen och så. Men jag vet oxå att ju mera folk(som alltså inte tillhör min närmsta vänner eller släkt) gör det så känns det mindre och mindre obekvämt. På Ica förut jobbade Johannes. Han var sån som kunde klappa på en. Han var sån som person. Först i början så tyckte jag att det var hemskt men sen var det inte alls konstigt.
Är man missnöjd med sin kropp så VET man att ingen vill ta på en för man är så äcklig. Och om nån gör det ändå så är det bara för att få känna hur fet man är. Sen spelar det ingen roll hur mycket folk än talar om att det inte alls är så. Man har det där i skallen bara. Men om nån fortsätter att ha handen på ryggen eller på axel så går det sakta över. Det räcker allså med så lite som en hand på en axel eller på ryggen.
4 kommentarer:
Ja, det är faktiskt så. Är man missnöjd så spelar det ingen roll vad folk säger. Man tror dom ändå inte. Det jobbiga då är att man måste ändra sitt eget tänkande, för det är bara upp till en själv hur man vill se på sig själv. Det suger som fan för det är så inihelvete svårt att vara positiv. Men det går. (Fast jag har inte kommit dit än, men jag kämpar på. :)) So what om det nu skulle vara så att ingen annan i hela vääärlden håller med en, när man faktiskt tycker att man är ganska fin och söt. Huvudsaken är väl att man själv tycker det. Man har ju ändå bara sig själv i slutändan, och då måste man ju försöka tycka om sig själv. Man vill ju inte liksom svika sitt Jag, bara för man är så kritisk av sig och har en förmåga att snacka ner sig själv. Man skulle ju aldrig behandla någon annan så som man behandlar sig själv med vissa tankar, så varför gör man det?
(oj, vad mycket jag skrev).
Puss min bästa finaste syster!
Det där med att inte vilja låta folk klappa på en är ett släkt drag,..... jag kan nästan dra till om det är någon som jag inte känner som klappar en på axeln,.. =)
Å jag tycker inte om när nån rör mitt ansikte. Men er har vi nog kramat för mycket när ni var små. Innan ni kunde värja er. Haha!
Jag har sett programmet och just tänkt på att han tar väldigt mycket på dem, men jag tror helt och fullt på att det är som du säger. Kanske ska du skicka ditt blogg inlägg som en insändare till te. Amelia för den var bra skriven och viktig!
Skicka en kommentar