Igår fick jag ett ordentligt skrattanfall när jag stod i kasssan. Ett sånt där hysteriskt som man inte får få. Men det gick inte att stoppa. Och jag försökte verkligen. Tårarna sprutade och jag skrattade och skrattade. Ida fick lov att byta av mig. Ändå slutade jag inte. Djävla Niklas alltså! Som tur var det samtidigt som jag skulle sluta för kvällen. Trodde jag. Men insåg att jag faktiskt stämplade ut 10 minuter före sluttid.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar