Mera medmänsklighet, tack!

Pratade med en kvinna i fredags. En kvinna som var glad av hela sitt hjärta över att hon kunde låta sitt barn gå själv till affären kl. 18.00 för att han var sugen på coca-cola. Där dom bott kunde man inte gå ut efter kl. 16.00. Och hon släppte aldrig ut sina barn själva. Tror barnen var 9 och 15 år. Kvinnan kände alltid skräck över vad som kunde hända hennes barn. Hon lät aldrig barnen titta ut genom fönsterna, med risk för att barnen skulle råka se nåt dom inte skulle se. Hon själv var också rädd att kolla ut. Hur i helvete kan folk tycka att oskyldiga människor ska bo i sån skräck? Dag ut och dag in.